Oljan ger stagflation och instabilitet

I dagens nummer av Dagens Industri (bara i pappersversionen) finns en ledare som behandlar det stigande oljepriset: "Rekordpriset på olja gör världen instabil". Den handlar om den stagflation, ingen tillväxt och stigande priser, som tycks bli resultatet av de stigande energipriset, med start i USA. Ford konstaterar att deras försäljning av SUV:ar minskat med 36% - vilket deras omvärldsanalytiker borde kunde ha talat om för dem för flera år sedan. American Airlines sparkar anställda och höjer biljettpriserna. På annat ställe i dagens DI finns en artikel som beskriver SAS problem med de höjda bränslepristerna, vilket gör att men ber övriga leverantörer sänka sina priser. Sic.

Man konstaterar att de som drabbas i USA är först de fattiga, de som redan påverkats av huskrisen. "Nästan alla amerikaner, fattiga som rika, behöver bilar och bensin för att ta sig till sina jobb. Det kollektiva trafiknätet är nämligen rudimentärt". Jojo, eftersom bilindustrin köpte upp spårvägarna och la ner dom för länge sen, så är det ju inte så konstigt.

I Asien innebär också de höjda bränslepriserna stora problem. I Indien subventioneras bensinpriserna för att skydda de fattigaste. Detta kan bli ett problem eftersom matrpiserna, som är ännu viktigare, nu också stiger.

De länder som har olja blir nu mäktigare - och Ryssland och Saudi Arabien är ju kanske inte de länder som man gärna ser som ännu mäktigare.

Artikeln slutar med det här stycket:

"Olja har en obehaglig förmåga att skapa instabilitet i både konsument- och producentländer. Det är inte bara klimathotet som gör att en värld utan ett stort oljeberoende framstår som en bättre värld". Den gångna veckans utveckling på oljemarknaden illustrerar detta tydligare än någonsin."

För oss som följt diskussionen om oljan under de senaste åren kommer denna utveckling inte som nån överraskning. Så väl Vladisav Savic i "Det tysta kriget - olja, makt, kontroll" från 2006, som Gunnar Lindstedts "Olja, från samma år pekar ut vägen.

Och i DN intervjuas FAO:s informationschef i Sverige och dissar etanolen totalt (finns inte heller på webben). En förändring av vårt sätt att resa, med mindre bil och mer spår är enligt henne enda vägen.

Där har hon rätt - men om etanolen (i version 2 och senare) är jag inte lika säker.

Blir framtidens resande en revolution?

Igår diskuterade vi hur mycket hur mycket vi kommer att resa i framtiden. Det var Mats och Andreas från Skånetrafiken, och så Joel och jag från Trivector. Det handlar om hur mycket man tror att tågtrafiken kommer att öka de närmaste 30 åren. Och det beror naturligtvis bl a på hur mycket vi kommer att resa överhuvudtaget. Och det har aldrig varit svårare än nu att prognosticera tycker jag. Det finns stora osäkerheter på grund av de processer med kraftigt stigande bränslepriser, klimatdiskussioner etc som gör att vi just nu står en i en brytningspunkt.
Med hjälp av lite statistik från SIKA och SCB räknade vi fram siffror på hur resandet har utvecklats sen 1990, dvs hur mycket en person reser på ett år:



















Man kan konstatera att under 1990-talet ökade vi i princip inte vårt resande alls. Den sträcka vi i medeltal reste var ca 1300 mil/år under hela perioden. Men från 1998-2006 har resandet ökat med 0,8 % per år. Slår man ut det över hela perioden 1990-2006 blir ökningen 0,4 % per år.

Under 1990-talet hade vi lågkonjuktur, och under 2000-talet har vi haft högkonjuktur. Och dessutom har politikerna pratat om regionförstoring.

Björn, som räknade fram siffrorna, bad mig påpeka att siffrorna gäller inrikes resor. Så här säger han: "Vårt utrikes transportarbete växer snabbare och ger också en större total volym än de redovisade 1300 mil/år. Ska man tro t ex Åkermans scenarier så kommer det fortsätta i den riktningen och kanske får vi en förskjutning för transporter precis som för industrin. Dvs, att vi minskar/bromsar vårt inrikes transportarbete /("produktion") genom att vi flyttar resandet /("produktionen") utomlands. Och totalt sett växer kanske då vår konsumtion av transporter och därmed också utsläppen...."

Hur blir det då i framtiden? Gissningvis kommer inte resandet att fortsätta öka 0,8 % per år. Idag var oljepriset upp i 134 dollar/fat och rapporterna om en inbromsning i ekonomin kommer allt tätare.

Och jag tror att det kommer att påverka utrikesresorna också. Men det kan bli som Björn säger - vi sparar in på inrikesresorna för att kunna göra semesterresan.

Och kommer vi att kunna öka reshastigheten i våra system ytterligare, eller är vi beredda att lägga mer tid på att resa? I medeltal reser vi ungefär lika många minuter/dag nu som för hundra år sedan - ca 80 min. Men det skiljer ganska mycket mellan olika regioner - i Stockholm handlar det om över 90 min/dag.

Min gissning är att vi kommer att se mindre ökningar av resandet än de senaste 20 åren. Och då kommer vi inte att behöva alla förbifarter och kapacitetsökningar som vi nu diskuterar.

PS I går kväll tittade jag på filmen "Across the universe". Jag lyckades missa den på bio förra månaden. Och den släpps inte på DVD i Sverige förrän 2 juli. Så jag beställde den på Amazon UK och den kom efter ett par dagar.

För er som inte vet så handlar det om en musikalfilm, byggd på Beatles-låtar. En ganska enkelt uppbyggd story om 60-talet, där låtarna för historien framåt. Ungefär som i Hair (kanon) eller Moulin Rouge (kass).

Jag älskar Beatles, jag gillar musikaler (för 20 år sen var jag freak på dem och kollade in massor i London), och den här filmen är fantastiskt bra. Filmen handlar om varvsarbetaren Jude i Liverpool som åker till USA för att hitta sin pappa. Bosätter sig i ett kollektiv med sångerskan Sadie och den lesbiska Prudence. Träffar Lucy som är engagerad aktivist mot Vietnamkriget. Det vimlar av referenser till Beatlemania som ni förstår. Huvudrollsinnehavarna sjunger fantastiskt. Kolla in klippet med Revolution nedan. När klippet rullat färdigt kommer det upp fler låtar från filmen, de är alla kanon.





Filmen innehåller ett 30-tal Beatleslåtar, de flesta mycket kända, men några mer okända. Många av scenerna är helt underbara shownummer - andra för handlingen framåt som i Revolution ovan. Låtarna är mycket bra arrangerade av T Bone Burnett och tål att lyssnas på separat - de rullar i min iPod. Förutom de (för mig) okända men strålande sångarna Jim Sturgess som Jude i klippet, och Evan Rachel Wood som Lucy, medverkar även stjärnor som Bono, Joe Cocker och Eddie Izzard. Se den ! DS

Flygmaten i Umeå

Mat på flyg är lite speciellt. På den tiden jag flög ganska mycket, och innan lågprisflygets dagar, hamnade man till och från i business class. Och där kunde maten ibland var ganska trevlig. Ganska god, snyggt upplagd på små porslinsfat, tygservetter etc.

Nu har flygmat fått en ny innebörd. Maten till hemtjänsten i Umeå lagas i Lidköping! och flygs till Umeå. Detta för att EU:s upphandlingsregler inte tillåter något annat, enligt de ansvariga. Radioprogrammet Kaliber har gjort en genomgång av hur maten i hemstjänsten i Sveriges kommuner lagas. Det visar sig att i var tionde kommun transporteras maten 20 mil eller mer.

Umeås kommunalråd Lennart Holmlund menar att det inte alls behöver vara dåligt ur miljösynvinkel. Om inte maten transporterats med flyg till Uneå, skulle ändå de flesta råvaror transporteras till Umeå, och då är det inte alls säkert att det blir sämre, menar han på sin blogg. Holmlund är en tuff politiker av den gamla stammen - van vid att få rätt - men i det här fallet tror jag att han har fel.

Han kan ha rätt i att livscykelanalyser inte alltid ger det utfall man väntar sig, när alla delar i produktion, transport osv tas med. Men jag tillåter mej satsa en 18 cl flaska bra flygrödvin på att maten skulle kunna lagas med mindre totala utsläpp i Umeå.

Jag är fullt övertygad om att i ett hållbart samhälle transporterar vi inte maten till våra gamla 100 mil. Och defintivt inte med flyg.

PS. Nån som vill köpa den här bloggen för 50 922 kr? Det är den nämligen värd enligt Bloggvärdeskalkylatorn på bloggvarde.se. DS

Länkar:
SvD om flygmaten
Expressen om flygmaten
Lennart Holmlunds blogg
Kaliber
Bloggvärde

Vi lever i en period när vår planet står och väger

Idag har det startats ett nytt nätverk för att få nåt att hända inom klimatområdet, Klimataktion.nu. Och 56 forskare och debattörer skriver i Aftonbladet en debattartikel som är nästan samma som föreningens manifest. Handla nu" säger man och då menar man inte konsumtion. Vi lever i en period när vår planet står och väger - är budksapet och vi måste agera nu. Inga nyheter alltså - men allt mer angeläget.

Kraven som presenteras i artikeln är:

1. Upprätta heltäckande klimatbudgetar för att minska utsläppen.
2. Utveckla ett transportsystem utan klimatpåverkan.
3. Driv på för ett långsiktigt, bindande och rättvist klimatavtal.

Och som så ofta på webbsidor finns det möjlighet att rösta om debattörerna har rätt, och om de tre kraven är rimliga. Och av de 3125 personer som har röstat just nu (22.45) så har 55% sagt nej! Mycket förvånande och oroande. Det som sägs i artikeln borde ju inte vara provocerande.

Länk:

Debattartikeln i Aftonbladet

Restriktioner - men inte för lastbilar

Sitter på tåget från Karlskrona. Har varit på Boverket på möte med Stadsmiljörådet. Idag diskuterade vi bl a den omvärldsbevakning som Boverket jobbar med just nu. Vi hade alla fått i uppdrag att komma med en spaning kring vad som påverkar Boverkets verksamhet, dvs planering och byggande.

Min spaning bestod egentligen av en enda kurva – en exponentiellt ökande kurva. Den är exempel på en mängd globala företeelser som alla ökar på detta sätt:

- befolkning
- oljeförbrukningen
- antal människor som bor i städer
- den globala vattenanvändningen
- papperskonsumtionen
- användningen av gödningsämnen
- antalet motorfordon
- antalet McDonalds-restauranger
- antalet mobiltelefoner
- internationell turism

Samtidigt finns det ett stort antal kurvor av annat slag som följer ser ut på samma sätt:

- koldioxidkoncentrationen i atmosfären
- antalet utfiskade fiskarter
- antalet översvämningar
- avverkning av regnskog
- utrotningshotade arter

Och exponentiella utvecklingskurvor för begränsade system fungerar ju inte i längden. Vi har ju som bekant bara ett jordklot.

Dessa kurvor finns alla i “Global Change and the Earth System: A Planet Under Pressure” (2004), W. Steffen, A. Sanderson, P.D. Tyson, J. Jäger, P.A. Matson, B. Moore III, F. Oldfield, K. Richardson, H.J. Schellnhuber, B.L. Turner, R.J. Wasson,

Min slutsats för Boverkets del är att det i framtiden kommer att handla om planering och byggande under restriktioner, som främst kommer att handla om klimat och energi.

Det viktiga då blir att planera på ett robust sätt så att man klarar dessa restriktioner, t ex genom att göra sig oberoende av ett visst energislag, eller transportslag.

Att denna typ av restriktioner kommer att påverka vår vardag ser vi redan. I dagens DN refereras den SIKA-utredning som kom häromdagen, och som säger att bensinpriset måste upp till 27 kr/liter för att vi skall klara utsläppsmålen för 2020.

Och precis som i pressmeddelandet säger Christer Sandberg att det finns anledning att fundera över om det inte är smartare att ta utsläppsminskningarna i andra samhällssektorer. När jag mailar honom och frågar om han vet hur andra samhällssektorer ser på detta, får jag ett betydligt mer nyanserat svar att det vore kanske rimligt att undersöka om det finns fog för att låta transportsektorn svara för något mindre andelar av utsläppsminskningen, utan att för den delen transportsektorn undandrar sig ansvaret. Men sådana nyanser går kanske inte så bra i media?

Och Motormännen reagerar med ryggraden och säger att det är groteskt. Och kör fortfarande med att med att de svenska transportutsläppen bara är 1 promille av de globala. Och att Sverige inte kan rädda världen.

Att de aldrig kan lära sig att om man delar upp världen i olika mindre geografiska områden så svarar naturligtvis inget av dem för mer än någon promille. Och med Motormännens logik behöver då ingen göra något.

Men den viktiga frågan om hur lastbilstrafiken, som svarar för hela ökningen av koldioxidutsläppen från trafiken från 1990 och framåt, har man helt missat. Jag håller med Lasse Swärd i DN: dra tillbaka rapporten och räkna på en koldioxidskatt som påverkar lastbilarna också. Men Lasse Swärd missar att om man ser till köpkraften så lägger man idag ca hälften så mycket av sin inkomst på bensin som man gjorde på 1960-talet. Så visst finns utrymme för höjningar.

Länk:

DN om SIKA-rapporten
Motormännens reaktion
Lasse Swärds reaktion

(hela Telias mobilnät ligger nere sen flera timmar, så nu är jag hemma och lägger ut texten)

I Los Angeles och Nyköping

I USA har jag en gång besökt ett köpcentrum i Los Angeles som saknade ingångar - förutom via parkeringshuset. Nu har Nyköping inspirerats av USA och byggt ett köpcentrum kallat Pål Jungs Hage enligt samma principer. Visserligen låter ju namnet betydligt mer idylliskt än Beverly Center, men tanken är den samma. Kommer man inte med bil har man inte där att göra.

Den tänkta cykelvägen dit passerar en motorvägsavfart där bilarna kommer i hög hastighet. På samma sätt ser det ut på de flesta köpcenter i Sverige. Kommer man till fots, med cykel eller med kollektivtrafik är man andra klassens konsument.

I Nyköping har kommunen lagt 21 miljoner på vägarna till köpcentrat.

Och i Lund pratar stadsarkitekten och politikerna fortfarande om hur man skall få bort bussarna från centrum....

Ganska snart kommer bensinpriset att vara så högt att många köpcentrumägare skulle önskat att man haft cykelvägar och bussar nära.....

Länkar:
Södermanlands Nyheter om cykelvägen
SR om cykelvägen i Nyköping

Spårtaxi-karusellen

Nu har jag fått svar på mina frågor om hur en fyrvägskorsning i spårtaxinät kan se ut. Jan G tipsar om filmen "Bubbles and Beams" som jag faktiskt kollat tidigare. En snyggt gjord animation med vacker musik. Där finns den, ungefär mitt i filmen. Som en liten karusell på tivoli. Och fast den är snyggt och smäckert gjord så är den nog inte enkel att bygga på många ställen.
















Här nere kan du titta på hela filmen. Det är jättegulligt. Och SIKA - Statens Institut för Kommunikationsanalys - som sysslar med att ta fram beslutunderlag, och analysera den svenska trafiksektorn - har valt att ha bilder från filmen som genomgående tema i sin årsredovisning 2007. Beskriver verkligen dessa bilder den svenska transportsektorn 2007? Men spårtaxi-lobbyn som lyckats jublar väl?



För oss som inte tror på spårtaxi som frälsning, utan kanske som ett möjligt system för vissa tillämpningar, och kanske i new-towns som Masdar - så hade det varit bättre med en mer neutral SIKA-årsrapport.

Länk:

SIKA:s årsredovisning 2007

Mellan hägg och syrén

Hemma på vår gata finns Lunds största och vackraste hägg. Den blommar för fullt, och om ett par dagar är den överblommad. Och i vår lilla trädgård 75 meter från häggen finns flera syréner som också blommar för fullt.















Visserligen verkar det vara en vandingssägen, men skomakaren som satte upp skylten "stängt mellan hägg och syrén" får inte mycket till semester nu för tiden. Förr verkar perioden ha varit 2-3 försommarveckor. Men många med mej har upptäckt hägg och syrén nu blommar samtidigt, och mycket tidigare än förr. Klimatförändringarna har snott skomakarnas försommarsemester.

Jag skrev redan i fjol jag minns från skolavslutningarna på 60-talet hur syrén var en av de blommor som prydde klassrummen. Nu finns inga syréner när skolorna slutar.

Och i går kväll var vi på 50-årsfest hos Eva - ett plockmatsknytis som var en av de trevligaste fester jag varit på på länge. En trevligt mix av massor med trevligt folk. Och vi satt ute i deras lummiga trädgård till sent på natten.

Ett av ämnena som diskuterades var bl a Lund versus Malmö. För 20 år sedan var det Lund som gällde. Det var här allt hände på musik- och nöjesfronten, med en kul blandning av människor och Malmö var bara en tråkig industristad utan charm. Idag är förhållandena de motsatta.

En av gästerna berättade en kul historia om en av affärerna kring Möllevångstorget i Malmö. De flesta ägs av invandrare - och det finns en hel del intressanta skyltar i fönstren. På en skylt stod det så här: "Telefonkort - ring för 100 kr, betala 80." Hon gick in i affären och frågade hur det kunde fungera - och innehavaren svarade: "Do forrstårr - vi arr inte mäd i momsen". Även hustrun revisorn skrattade gott.

PS. Sa jag att Amanda Jenssens nya skiva är chockerande bra? Vem kunde ana att en 19 årig f d idol-tjej från Lund kan sitta på så mycket pop- och rockreferenser från Leonard Cohen, Elvis, Johnny Cash, Janis Joplin osv. Strålande. Och hon sjunger rent också. Antingen är förhållandena i studion mer gynnsamma än i Idol, eller så har man en bra auto-pitch vid inspelningen. Men bra är det. Hennes röst raspar, smeker och skriker, och jag instämmer i Jan Gradvall på DI som ger plattan 5 stjärnor. 90 kr på Itunes. DS

Hur svårt kan det va?

Vattenfall, som är statens bolag, struntar i sitt uppdrag att ställa om till förnyelsebar energi. Förra året investerade bolaget tre miljarder i svensk kärnkraft och drygt fyra miljarder i framför allt kolkraft, och bara en miljard i förnyelsebar energi.

Den gamla regeringens krav att man skulle producera 5 TWh år 2010 når man inte. I så fall skulle man behöva fyrdubbla vindkraftsproduktionen på två år. Den borgerliga regeringen har skärpt kraven och säger att man skall producera 10 TWh till 2016. Ett krav som också företagets styrelse klubbat. I fjol producerade man 1.35 TWh vindkraftsel, 0.8 % av Vattenfalls totala elproduktion.

Gröntvättaren Lars Josefsson sköter inte sitt jobb. I andra typer av företag hade han fått sparken - och det borde vara dags även här. Man kan inte prata sig till förnyelsebar energi med fina annonser och föredrag. Det gäller att leverera också. Hur svårt kan det va? Ge honom foten!

Och oljepriset ligger nu över 125 dollar fatet. Men samtidigt fortsätter analytiker att säga att man tror att priset skall stiga till 150-200 dollar fatet inom 2 år. Men man behöver väl inte vara anlytiker på Deutsche Bank eller Goldman Sachs för att se att vi kommer att spränga 200 dollars-nivån redan i år. Hur svårt kan det va?

För oss som gör kalkyler över framtida transporter innebär det problem. Vilket oljepris skall vi räkna med? I många utredningar använder man oljepris på 70 dollar fatet, ett pris som passerades för mer än ett år sedan. Och det får definitivt betydelse, och ger fördelar för biltrafiken genetemot satsningar på tågtrafik.

Naturvårdsverket presenterar en undersökning som visar att en tredjedel av svenskarna inte bryr sig om klimatdiskussionen. Förmodligen finns Lars Josefsson i den gruppen...


Länkar:
DN om Vattenfall
Oljan
DN om Naturvårdsverkest undersökning
Naturvårdsverkets undersökning

Greenwash och greenmuting

Greenwashing är ett uttryck som betyder att företag försöker framstå som att man gör miljöinsatser, men gör det enbart av marknadsskäl, utan att egentligen ändra någonting.

Företeelsen är inte särskilt ny, men nu när miljöfrågan blivit het och politiskt korrekt, blir exemplen allt fler. Ett av de mer flagranta exemplen tycker jag Vattenfall utgör. Man kör fortfarande sina annonshelsidor där man försöker framstå som klimatvänliga, men planerar samtidigt för flera nya kolkraftverk i Tyskland. Vattenfall tillsammans med andra storföretag med mycket låg cred i klimat- och miljösammanhang (SAS, SSAB - som står för 13 % av Sveriges koldioxidutsläpp, och Svenskt Näringsliv, som bara för ett år sedan inte kunde stava till klimat och miljö), skrev i förra veckan en debattartikel i DI.

Utgångspunkten i artikeln var en rapport som man låtit McKinsey göra där man säger att om man lägger 5 miljarder om året på koldioxidlagring så kan man minska utsläppen med 10% per år. Men man vill inte lägga mer - då blir det för dyrt.

Problemet är att CCS - Carbon Cap and Storage, inte finns ännu (mer än på ett ställe på Sleipner fältet i Norge). Det är precis som med spårtaxin - det är alla tekniknördars våta dröm som skall rädda världen. Men det finns ingenstans mer än i Morgantown respektive Sleipner-fälten. Och det saknas inte skeptiker, se länken nedan.

Pontus Schultz, chefredaktör på veckans Affärer, skriver om detta på sin blogg idag. Läs det här stycket ur hans blogg, och kom ihåg att det är en affärstidning han är chefredaktör på - inte Greenpeace tidning, eller Naturskyddsföreningens tidning Natur.

"Men i slutändan tror jag också att greenwashing är en farlig strategi för svenska bolag. Det är en aning strutslikt, att tro att om vi bara putsar fasaden så kommer frågan att försvinna från dagordningen. Så blir det inte. Hur grönt vi än gör det. Det är dags för svenska företag att börja fundera kring klimatfrågan inte bara som något som maximalt blir ännu en faktor i excel-arken, lika för alla, utan som något som kommer att ställa det mesta på huvudet. Konsumenternas krav, politiska regleringar, kanske hela vår syn på tillväxt."

Per Granqvist, som driver bloggen "CSR i praktiken" berättar i en kommentar till Pontus blogg om hur McDonalds bloggande CSR-chef varnat för det motsatta: greenmuting. Dvs att inte berätta allt man gör för miljön, bl a av rädsla för kritik i media etc.

Och visst behöver vi att de goda exemplen lyfts fram. Själv har jag ofta diskussioner med vår webb-redaktör om att inte förhäva sig. Men kanske är det dags att ibland visa upp vad man gör. Det är i alla fall mycket bättre än att tvätta grönt!

Länkar:
Pontus Schultz blogg om greenwash
VA med fler exempel på Greenwash - bl a Lexus Hybrid-SUV
CCS kan bli en tragedi
George Monbiot om CCS

Boris är cyklist

London har fått en ny borgmästare. Och varför bryr jag mej? För att London är stort som Sverige, och vart London går har stor betydelse som symbol för stora delar av världens städer. Inom mitt intresseområde trafik och städer har den förre borgmästaren Ken Livingstones mod att införa trängselavgifterna varit mycket väsentligt t ex för att Stockholm lyckades med sitt införande, och för att New York nu skall prova (vilket vi skall jobba med).

Och två konferenser, som jag har mina fingrar i, har borgmästaren i London som talare. Den första är ECOMM i London 3-5 juni, den 12:e årliga europeiska konferensen om Mobility Management, styrning av rörligheten genom beteendeförändringar (var förra året var i Lund). Där skall borgmästaren inviga - och jag tror att de lokala arrangörerna hoppats att Ken Livingstone skulle ha fått prata om trängselavgifterna, och de omfattande satsningar på kollektivtrafik och Mobility Mangement som han initierat. Nu blir det toryledamoten Boris Johnson istället, och kanske mer om cyklar.

Den andra konferensen är en spännande kollektivtrafikkonferens i Stockholm i september, arrangerad av tidskriften Trafikforum, och där jag tror att Ken Livingstone trots allt blir den som kommer.

Så frågan är då - vilka blir förändringarna när röde Ken ersätts av en ganska kontroversiell konservativ politiker? Boris har lovat en hel del i valkampanjen: han vill återinföra Routemastern - den klassiska Londonbussen - i en ny miljövänlig form. Vidare skall han införa metalldetektorer vid alla stationer - och övervakningskameror på alla bussar.

Som hängiven cyklist vill Boris förbättra för denna grupp, och införa ett cykeluthyrningssystem. Han vill ha en renare stad utan graffitti, och han vill plantera 10.000 nya träd i London.

När det gäller trängselavgifterna som LIvingstone framgångsrikt införde och utvecklade vill han ta bort den föreslagna höga kostnaden för så kallade Chelsea traktorer, dvs bensinslukande SUV:ar, som Livingstone bestämt till £25.

Skall bli intressant att följa utvecklingen i min favoritstad London.

Länkar:
DN om Boris
Guardian om Boris
Boris London - enl Guardians Michael White

ECOMM 2008

The party is over

Vi firade Valborg i Höllviken hos goda vänner. Bålet var ganska litet, och kören sådär (fast förra året vi var där spelade man en CD-skiva, så detta var ett lyft).

Precis som för ett år sedan skall jag idag vara sur gubbe: Valborgsfacit i Lund: En 23-årig kvinna krossades under en buss och dog. En kille somnade på järnvägen och X2000 lyckades som av ett mirakel stanna. Stadsparken invaderades av 15.000 studenter som inte plockade upp något av alla engångsgrillar, starkölsburkar etc, och av de 10-tals soffor som de köpt på Erikshjälpen etc.

Två aspackade Stockholmskillar som varit i Lunds stadspark och firat, knuffade varandra på promenaden genom Lunds city, och den ene råkade då knuffa till en 23-åriga kvinna ut framför en buss, och kvinnan krossades till döds.

Parkförvaltningen har jobbat i dagar före Valborg med att sätta stora träburar över planteringarna, och över hundra handbollsungdomar plockade skräp under dagen. Ändå såg det som vanligt ut som fan, trots flera containrar där man kunde slänga sitt skräp.

Lunds Valborgsfirande håller på att bli en festivalliknande sammankomst, fast utan styrning. Men ingen tar betalt, och ingen håller ordning. Istället ordnar kommunen med så att någon annan plockar upp skiten, och man lägger ca 300.000 på detta.

Som skattebetalare i Lund är jag inte ett skit intresserad av att betala till detta. Jag tycker det är enormt kul att studenterna finns i Lund. De är viktiga för staden. Jag tycker att man som student skall få fira och festa.

Men, som stadsbyggnads- och miljömänniska, tycker jag att det måste finnas en respekt för vår gemensamma stad och natur som man gemensamt måste vårda. Nästa år tycker jag man skall lägga 200.000 på poliser som lär studenterna att själv att med skräpet, och sluta svina ner. Varför skall nån annan fixa det? Väx upp!

Eller ännu bättre - sätt upp ett staket runt parken och ta betalt. Fast nej jag tycker inte man skall kunna svina ner och sen betala för att nån annan plockar upp.

Flera av kommentatorerna till artikeln som ligger på Sydsvenskans webb-upplaga tycker att det är billigt för att 15.000 skall ha trevligt. Men vad fan - måste man vara aspackad och slänga skiten där man sitter för att ha kul? Är firandet verkligen värt detta facit - en död kvinna, en spårsovare och tonvis med skit i Stadsparken?

Länkar:
Sydsvenskan om skiten i Stadsparken
Artikel i Sydsvenskan om hur man löser problemet (tillgad 2 maj)
Bilder från stadsparken
Om spårsovaren
Den tragiska bussolyckan
Bussolyckan del 2

Dissa den som dissas bör

Att lösa framtidens energiförsörjning är naturligtvis en av de riktigt stora utmaningarna. Att vi måste gå från icke förnyelsebara energislag till förnyelsebara är för de flesta fullständigt självklart. Så därför är det mycket tråkigt att statliga Vattenfall är bland de sämsta i landet på just detta. Och tyskägda E.ON, där jag själv är kund (jag tillhör de valtrötta) är allra sämst. (Jo, jag skall byta nu....). Och för Trivectors del tror jag också att det blir till att byta - vi köper grön el - men gör det från Fortum som också ligger långt ner på listan.

Siffrorna kommer från en granskning som Greenpeace gjort. (Kul att se att Greenpeace vaknar och gör något som känns värdefullt i vardagen, det var ett tag sen de engagerade). Listan gör det möjligt att utöva vår konsumentmakt och rösta med fötterna och visa att vi vill ha förnyelsebar energi.

Även när det gäller transporter måste vi gå mot mer förnyelsebara bränslen. Här är ju eldrift en stor fördel för att vi då kan göra valet av förnyelsebar el. Men under mycket lång tid kommer vi att behöva använda många olika bränslen och då är biobränslen en del av lösningen. Just nu är det ju inne att dissa biobränslen, ja ni kan argumentationen: etanol ger ökade kallstartsutsläpp, har vidriga arbetsförhållanden för arbetarna på sockerrörsplantagerna i Brasilien, gör att regnskog huggs ner för att ge odlingsyta och gör att maten blir dyrare så fler får svältá.

Just nu är den dyra maten populärast som diss-tema. Men lyssnar man på forskare inom området så är det mindre än 1 % av jordens odlingsyta som används för produktion av biobränslen, och flera forskare visar också på hur ökade priser ger bättre förhållanden för lantbrukare i u-länder - inte sämre. Mer betalt för maten ger möjlighet att producera mer mat som ger möjlighet för fler att bli mätta. Och de höga matpriserna just nu beror mest på det ökande välståndet i Kina och Indien, och på missväxt i bl a Australien.

Organisationen Kooperation utan gränser, bildad redan 1958 av olika delar av den svenska kooperationen (jag känner för denna idé - jag är uppväxt ovan på ett KOnsum där min pappa var föreståndare) publicerade i jaunari en rapport med namnet "Med utveckling i tanken - om biodrivmedel i Afrika som en möjlig väg ut ur fattigdomen". I den har man frågat representanter för afrikanska bondeorganisationer vad de anser att en ökad odling av biogrödor kan innebära. Det visade sig att flertalet såg positivt på möjligheterna; odling för biodrivmedel kan innebära inkomster från ännu en gröda, och kan leda till en generell uppgång på priset för böndernas produkter, och därigenom ge en ökad levnadsstandard för fattiga bondefamiljer.

"I årtionden har det stora problemet varit att bönder i fattiga länder fått mindre och mindre betalt för vad de odlar. Flertalet av de allra fattigaste i världen bor ju på landsbygden och livnär sig på jordbruk. När de nu äntligen har chansen att få anständigt betalt för sitt slit så framställs det plötsligt som något enbart negativt."

Etanol kommer att vara en av biobränslen som vi behöver för att klara koldioxidutsläppen. Men en ökad satsning på biogas tror jag är ännu bättre - Volvo när börjar ni sälja gasbilar igen?

Så dissa den som dissas bör - skäll på Vattenfall och inte på etanolen.

PS Och så skriver DN på ledarplats ovanligt klokt om Essingeleden och Förbifart Stockholm - visst finns det hopp DS

Länkar:

Greenpeace om energibolagen
Med utveckling i tanken
Rolf Lind i Miljöaktuellt om etanoldissen
Kooperation utan gränser
DN om Essingelden
Stefan Edman i Svd om etanol och bioagas

Goda miljönyheter finns också...

Måste börja lyfta fram positiva saker som händer när det gäller miljö. För sådana finns faktiskt. Jag träffar på dem så gott som varje dag i mitt jobb. Idag har jag träffat två olika personer, en miljökonsult och potentiell medarbetare, och en cleantech-entreprenör och potentiell samarbetspartner, som båda jobbar med företag och ser att även de börjar att diskutera hållbarhetsfrågor som affärstrategiska.

Hittar också en rapport från den amerikanska kongressens budgetkontor som pekar på att de höjda bränslepriserna i USA (som fortfarande är kanske hälften av de svenska) fåt amerikanen att välja mindre bilar, åka kortare och och köra på ett mer bränsleffektivt sätt. Från 2003 har bränslepriset fördubblats och detta har medfört tydligt avläsbara förändringar.

För platser där det finns järnvägstrafik som alternativ har varje 50 cent som bensinpriset gått upp per gallon (från 1,50 till 3,50 dollar) minskat resandet på motorvägarna med 0,7%. Medelhastigheten på motorvägarna har sjunkit, och försäljningen av SUV:ar och minivans har minskat.

Läser man rapporten så kan man se att på fackspråk är trafikvolyms-elasticiteten för bensinprishöjningar -0,035, (för vardagar på motorvägar med järnvägsalternativ.)

Oavsett hur man vill uttrycka det - en liten, men god nyhet.

Länk:
Rapporten

Eländes elände i Österrike och Sibirien

Om detta varit en vanlig vardagsbetraktelseblogg hade jag säkert skrivit om den stackars 42-årig kvinnan i Österike som suttit inlåst i 24 år, och fött 7 barn som hennes pappa var pappa till.

Men nu handlar denna blogg mer om miljö, och då finns det annat elände att lyfta fram. Det tycks som om metanet i Sibiriens permafrost börjar lösgöras. Metan är en växthusgas som är 25 gånger aggresivare än koldioxid. DN rapporterar om forskaren Igor Semiletov som forskar både i Vladigostok och i Alaska.

Det handlar om de så kallade metan-hydraterna som ligger nedfrusna i bottensedimenten utanför de sibiriska kusterna. Det är världens största kolreserv. Om dessa hydrater tinar upp hjälper det inte om vi så tvärförbjuder varenda bil på jorden, skriver DN.

"Ja, FN:s klimatpanel säger ju att det räcker med ytterligare tre graders uppvärmning för att hydraterna ska börja tina", sade jag. "Nej", sade Semiletov. "Det räcker med en grad till. Det har redan kommit igång, jag har foton på det."

Och den som vill läsa mer kan också studera klimatforskaren James Hansens nya rapport "Tipping point" som säger att vi omgående måste vända trenden med ökande utsläpp - och att den farliga gränsen för koldioxidhal kanske ligge rpå 350 ppm istället för som tidigare sagts 450 ppm. 350 ppm passarade vi redan för ett par år sedan.

Tinar permafrosten lösgörs metangas, och detta tycks alltså redan ha börjat. I tio år har metangashalten inte ökat, men det senaste året har den gjort det. Låt oss hoppas att detta bara är en tillfällig variation. Eller ett stort undantag, som eländet i Österike.


Länkar:

DN-artikeln
Amerikanska myndigheten för oceaner och atmosfär om metanökningen
Ljungbergs blogg om Sibirien 27 nov 2007
Hansens Tipping point rapport

All time high för oljan - eller?

Sedan några år tillbaka så ingår det oftast i mina föreläsningar att jag pekar på klimatet, oljan, hälsan och vår syn på staden som skälen till att vi börjar se en förändrad syn på våra transporter.

Jag har då hela tiden haft med en bild som visat det senaste all-time-high-priset för oljan. I fjol i april stod det 75.05 dollar/fat på bilden. Nu står det 118.05 dollar per fat. Och så visar jag hur oljeprisutveklingen sett ut - med sin hockeyklubbsliknande form - som så många andra utvecklingskurvor i världen (folk som bor i städer, koldioxid i atmosfären, global vattenanvändning, mobiltelefoner, internationell turism, användning av gödning, antal utrotade djurarter, för att ta några).

Men är det verkligen all-time-high? Enligt en artikel i veckans nummer av The Economist så beror allt på hur man räknar. Deustche Bank, som har ordentiga tyska analytiker, har studerat fenomenet.

Om man tar hänsyn till konsumentprisindex så har vi precis passerat all-time-high, nämligen 118 dollar/fat. Jämför vi med producentprisindex, passerades all-time-high vid 115 dollar/fat.

Tar man hänsyn till köpkraftsutvecklingen så kunde en konsument i västvärlden år 1981 köpa 318 fat olja per år. För att komma tllbaka till den nivån idag skulle ett fat behöva kosta 134 dollar.

I USA tog energin upp 8% av amerikanernas disponibla inkomst 1980, medan motsvarande siffra idag är 6.6%. Priset på olja skulle behöva stiga till 145 dollar fatet för att man skulle komma upp till samma andel igen.

Hur mycket av den globala utgifterna man lägger på olja var 5.9% år 1980. Idag är motsvarande andel 3.5%. För att komma upp till samma andel som 1980 måste oljepriset stiga till 150 dollar fatet.

Slutligen har de ordentliga tyskarna också kollat hur väl experternas prognoser för oljepriset ett visst år stämmer. Största felet fram till nu var år 2000 då man underskattade priset med 54%. Om lägger till 54% på experternmas prognos för årets oljepris skulle oljepriset behöva stiga till 115.50 dollar fatet. Det priset passerade vi för första gången den 17 mars i år. Sämst hittills alltså!

Så med något av dessa synsätt har vi redan passerat all-time high. Och med några andra sätt att räkna måste vi upp till 150 dollar fatet. Skall vi starta en vadslagning om när det sker? Själv gissar jag på den 17 juli, dvs någon gång i sommar när bilsemestrarna startar i USA.

För att ni alla skall kunna följa utvecklingen finns från och med nu en oljepris-instrumentpanel nere till höger här i bloggen. Tack till bloggaren Bilisti för den!

Länk:

Oljeartikeln i Economist

Lära känna varandra, umgås och ha konferens - men var?

Jag brukar inte kommentera konkurrenter här på bloggen. Men ingen regel utan undantag.

I dagens DN finns en artikel med rubriken: "Vägverket skall spara - reser till Spanien". Det visar sig att artikeln inte handlar om Vägverket i allmänhet utan om Vägverket Konsult, en sk affärsenhet inom Vägverkskoncernen. Inget statligt bolag, utan en affärsenhet. Och jag tänker inte ondgöra mig här över vad det betyder att konkurrera med en "affärsenhet" och inte ett vanligt konsultbolag.

Mer precist handlar DN-artikeln om Vägverket Konsult Affärsområde Norr, där 85 personer skall åka på internkonferensresa till Barcelona. Och Vägverket försvarar resan mot reporterns attacker:

- Vi försöker hålla ned kostnaderna. Det här är ett billigt alternativ. Våra konkurrenter Tyréns åker ju till Dubai. Det är inget konstigt. Vi jobbar ju fullt konkurrensutsatt, säger Folke Sandberg, chef för Vägverket Konsults affärsområde Norr.

Och Vägverket Konsults chef Jan Colliander, anser inte att utlandskonferenser är något anmärkningsvärt. - Det är förvånansvärt billigt att lägga det någon annanstans, säger han.

Just så: Konkurrenterna åker till Dubai, vi måste också ut och åka. Och det är förvånansvärt billigt. Den som får betala är miljön.

Ingen, inte heller DN:s reporter (som är en ekonomireporter), ställer frågan om miljön. Att denna typ av korta resor för enbart för nöjes skull inte platsar i ett hållbart samhälle.

I Vägverkets miljöpolicy, som affärsenheten Vägverket konsult lyder under, står det blandannat: "Vi på Vägverket ska vara föregångare i miljöarbetet och leva som vi lär. Vi ska driva ett aktivt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar av miljötillståndet och vi ska förebygga negativ miljöpåverkan." Och så står det: "Varje chef ska säkerställa att vi lever upp till lagkraven och att vi har god kunskap om miljöfrågorna och chefen ska sprida miljömedvetande i sitt ledarskap."

- Vi ska lära känna varandra, umgås och ha konferens, säger Folke Sandberg på Vägverket.

Om man sagt att det handlade om en studieresa tycker jag bilden blivit delvis en annan. Att studera saker på plats kan ge massor av nya insikter och kunskap som svårligen kan inhämtas på annan plats.

Och jag som gnällt högt och intensivt på hustrun som just nu är i Riga för att reka för att hennes revisionsfirma skall kunna flyga dit 200 man i höst för att lära känna varandra, umgås och ha konferens.

Själv vill jag gärna resa på studieresa med Trivector. Oftast åker våra anställda med på de studieresor vi varje år ordnar många av för våra kunder. Men när vi bara skall lära känna varandra, umgås och ha konferens så blir det Tylösand i september. Och i går kväll fick Trivector Traffics Stockholmskontor hedersdiplom av Sveriges Ingenjörer för att vi var ett av 5 företag som gick till final som "Sveriges bästa ingenjörsarbetsplats". Trots att vi internkonfererar i Sverige.


PS. Om Vägverket Konsult Affärsområde Norr vill göra något lite för att bättra på den i detta fall obefintliga miljö-imagen så kostar det 2975 Euro att klimatkompensera 85 personer från Umeå till Barcelona ToR på Atmosfair. DS

Länkar:

DN om resorna
Sveriges bästa ingenjörsarbetsplats

Hoppa på tåget nu!

Föredraget för företagarna i Malmö gick bra. Men i församlingen fanns en klimatskeptikerdam av det flummigare slaget som tyckte att alla forskare minsann inte höll med om problemet och att hon minsann höll på att läsa en tjock bok av geofysisker och andra och att allt berodde på strålning från solen och att vi alla är del av universum och hon var så uppfylld.... Alla vi föredragshållare kunde avhålla oss från elaka kommentarer trots allt.

Och i dagens DI finns en bilaga som Länsstyrelsen i Skåne står bakom. Den heter SKÅNE - Klimat- och miljösatsningar i Skåne län. I denna bilaga finns en kolumn som jag har skrivit. Efetrsom bilagan inte finns på webben kommer kolumnen här:


Hög tid att hoppa på tåget!

Att vi alla måste bidra till att minska utsläppen av koldioxidutsläpp ställer de flesta upp på idag. Vi slutar med flaskvatten, vi sopsorterar och vi skruvar i lågenergilampor på löpande band. Även många företag har fattat galoppen och försöker bidra på olika sätt.

Men på ett område tycks det vara mycket svårt att få något att hända, och det är transporterna. Det är extra problematiskt eftersom transporterna ger ett av de allra största miljöproblem vi har.

Förra året ökade personbilstrafiken på de svenska vägarna med 2,8 procent och de tunga transporterna med hela 5,8 procent. Och trots en hög andel sålda miljöbilar innebar det att koldioxidutsläppen från den svenska vägtrafiken ökade med 2 %, visar färska siffror från Vägverket.

Att en utveckling som denna, som går i rakt motsatt riktning mot målen, inte är hållbar, är inte svårt att inse. För att lösa problemet behövs snabba åtgärder av många olika slag, det finns inga Columbi ägg. En viktig åtgärd är ekonomiska styrmedel, men det finns också mycket vi som medborgare och företag kan göra.

Vi kan sortera bland våra bilresor, och inte ta bilen slentrianmässigt. När vi flyttar kan vi bosätta oss närmare våra jobb. Byter vi bil kan vi köpa en mer bränslesnål bil osv.

Men för företag finns riktigt stora vinster att göra – både för miljön och för företaget. Företagen genererar ju en stor del av våra transporter: arbetsresor, tjänsteresor och godstransporter.

När det gäller arbetsresor har vi kunder som sparar 1 miljon kr per år i minskad sjukfrånvaro genom kampanjer som får invanda bilister att ta cykeln till jobbet. Och andra företag kan använda ytan från parkeringsplatser som inte behövs till nybyggnad istället för att flytta.

Tjänsteresor som ersätts med videomöten förbättrar både ekonomin för företaget och de anställdas familjeliv. Väljer man att ta tåget istället för bilen kan man jobba på resan och bli mer effektiv.

Att minska godstransporterna kan ske genom klok lokalisering, genom att använda IT för smart logistik och genom att öka fyllnadsgraden bland annat på returtransporterna.

Även företagens image påverkas av miljöarbetet. Att välja enbart miljöbilar är ett sätt. Att göra företaget klimatneutralt genom att köpa utsläppsrätter för de utsläpp som återstår när man gjort de andra åtgärderna är ett annat.

Mycket snart blir det ingen fördel att ligga före, utan en nackdel att ligga efter i miljöarbetet. Se till att ditt företag inte är sist på vagnen!


Christer Ljungberg

Är VD för trafikkonsultföretaget Trivector Traffic, som hjälper företag och organisationer att skapa effektivare, mer hållbara transporer. Du kan läsa hans tankar på bloggen www.ljungbergsblogg.blogspot.com .

Minns du förra sommaren?

Idag på väg hem från jobbet såg jag SAS nya kampanj. Och visst minns vi den regniga sommaren förra året. Och visst vill vi fly från sådana somrar.

















Undrar om SAS är så medvetna som det kan verka: Om vi flyger mer ökar koldioxidutsläppen (redan nu svarar turismen för ca 10 % av de svenska utsläppen), och klimatförändringarna ger regnigare somrar i Sverige, vilket gör att vi måste åka på ännu fler semestrar till Medelhavet, osv.

Hållbar turism kommer inte att bli lätt. Vill vi behålla det resande vi har idag måste vi göra stora insatser inom andra områden för att minska utsläppen drastiskt, enl KTH-forskaren Jonas Åkerman. Koldioxidlagring, som ju ännu bara existerar i enstaka testversioner, och minskad bilkörning är några sådana.

I morgon skall jag hålla föredrag för företagsledare i Skåne hur företag kan minska sina utsläpp från transporterna. Det är i samband med det sk Venuppropet bland skånska företagare att göra något åt sina utsläpp. Idén kom upp under ett seminarium på Ven under den regniga sommaren 2007.

Länk: Venuppropet

Jämvikt ger hållbarhet

Göran Greider, chefredaktör på socialdemokratiska Dalademokraten, skriver en essä om miljöhyckleri i dagens DN. Han har läst Björn Forsbergs "Tillväxtens sista dagar" (diskuterad i denna blogg 27 nov 2007 och Christer Sannes "Keynes barnbarn" (som jag länge tänkt läsa).

Sverige hamnar alltid långt fram när det gäller miljörankingar av olika slag. Men om man tittar på det ekologiska fortavtrycket (den areal som krävs för att hämta naturresurser till och hantera avfall från vårt samhälle) så ligger Sverige balnd de högsta i världen. Beräkningar brukar sluta med att vårt fotavtryck är 3 ggr så stort som det långsiktigt hållbara.

Båda böckerna föreslår mindre arbete och mindre konsumtion som en av lösningarna på dagens miljöproblem.

Greider gör en lysande analys av de båda böckerna, men går vilse i slutet när han tycker "...ingen av dem vågar löpa hela linan ut och exempelvis ta tanken på en demokratisk planhushållning på allvar". Planhushållning brukar ju inte precis ge hållbara samhällen.

Men om han menar att ekologin måste få sätta ramarna för ekonomins handlande så är jag med. Eller som det står i slutorden i Romklubbens "Tillväxtens gränser" från 1972 som jag redan skrivit om flera gånger: "börja en kontrollerad, ordnad övergång från tillväxt till jämvikt över hela jorden".

Mer vägar ger hållbar tillväxt - eller hur?

Var ju i Belgien i tisdags när vårbudgeten presenterades. Så här står det i den:

"En väl fungerande infrastruktur är en grundpelare för framtidens tillväxt. Sveriges infrastruktur ska vara modern och svara mot framtidens krav på effektiva och miljövänliga transporter och därigenom också bidra till hög tillväxt.

Under hösten kommer regeringen att presentera satsningar på infrastrukturen genom dels en närtidssatsning, dels höstens infrastrukturproposition. En utgångspunkt för den nya planeringsomgången är att samhällsekonomiska analyser ska spela en viktig roll vid prioritering av infrastrukturinvesteringar och att det, jämfört med de planer som den tidigare regeringen fastställt, innebär att en större del av investeringarna ska ske inom vägsektorn. Infrastruktursatsningar ska finansieras i enlighet med budgetlagen."

Jag har ju kommenterat det tidigare. Men är det nån som tror att detta minskar koldioxidutsläppen? Och till och med de som skriver budgettexter borde ju veta att transporter aldrig kan vara miljövänliga - bara mer eller mindre hållbara.

Länk:

Ny Teknik om propen

I elfte timmen

I går på Bryssels flygplats! köpte jag filmen "11:th hour" - Leonardo diCaprios miljöfilm. Den medföljde en belgisk tjock tidning med namnet Knack.

Nu har jag tittat på den 1,5 timmar långa filmen, och kan konstatera att den borde ses av alla. Den tar ett brett grepp på jordens miljöproblem, som ju tyvärr inte alls bara består av klimatförändringar.

Blandat med bilder av miljöförstöring av olika slag får vi intervjuer med forskare, miljömänniskor, ekonomer etc. Vi får lära oss fakta som: "för varje lastbil med prylar blir det 32 lastbilar med avfall", "ungdomar känner igen 1000 varumärken men bara 10 växter" etc.



















Och slutsatsen är att skall vi rädda världen när klockan är 11:59:59 måste vi ändra vår syn på ekonomin och naturen. Vi måste helt enkelt värdera det som naturen gör (tar upp koldioxid, renar luften etc etc), och inte bara se den som en resurs. En av ekonomerna i filmen säger att värdet av dessa "ekosystemtjänster" är 35 triljoner (18 nollor) dollar per år, medan hela världsekonomin bara är värd hälften så mycket.

Precis samma tanke diskuterar Anders Wijkman i en debattartikel i Miljöaktuellt idag. Det krävs en ny form av syn på ekonomin - som också tar med naturens tjänster. Om det inte varit för att Anders sa precis samma sak när vi i TransportMistra träffade honom 7 dec skulle jag trott att han precis som jag just sett "11:e timmen". Men han sa samma sak då - plus att det bara är en handfull personer i EU som tänker på detta sätt.

Vi måste lära oss att ekonomin är ett undersystem till biosfären och inte tvärt om - ungefär så säger både filmen och Wijkman. Att bara mäta BNP, utan att dra ifrån de skador vi gör på ekosystem leder helt fel. Och ekosystemtjänsterna måste med i ekvationen.

Men jorden klarar sig alltid - det är vi som har problem. För som indianhövdingen Oren Lyons säger i slutet på filmen: "Världen går ingenstans - den har all tid i världen - vi har det inte".

Länkar:
Wijkmans debattartikel
11:th hour

Stor rörelse i konsumentledet

"Stora kundgrupper har insett att det bara finns en jord. Klimatsmart har blivit en av de mest använda orden. Det är en stor rörelse i konsumentledet" säger Yvonne Ingman som är vice vd på Svensk Handel.

En ny undersökning från Svensk Handel visar att 92% av handlarna tycker att "miljövänlighet" har ökat i betydelse det senaste året. Ännu mer intressant är kanske att 77% tycker att "hög kvalitet" ökat i betydelse, men bara 23% att "lågt pris" ökat i betydelse.

Om vi skall gå mot ett hållbart samhälle måste vi konsumera saker som har hög kvalitet och håller, istället för billigt skräp som går snabbt sönder.

Men vi i västvärlden måste också minska konsumtionen totalt sett, men det har inte Svensk Handel insett ännu. För som de säger - det finns bara en jord!

Länkar:

DN in undersökningen
Undersökningen

Lokalt öl och studenter med många bilar

Här i Leuven cyklar man ungefär som i Lund. Staden är ungefär lika stor, ungefär lika gammal och har ungefär lika många studenter. Men man har godare öl - från mitt hotellförnster ser jag rakt över gatan till fabriken där man gör Stellla Artois.















Fast i går kväll smakade jag ett annat gott lokalt öl - från en mindre ort ett par mil bort, Hoegaarden. En halv liter i gigantiskt glas kostade 3,5 Euro. Support your local beer manufacturer.

I eftermiddag satt jag och lyssnade på en tjej från Lituaen som pratade om trafiksituationen i staden Sicuiua. En annan universitetsstad med ca 100.000 invånare. Litauen har högre bilinnehav per person än Sverige, och i denna stad har man stora problem med biltrafiken i centrum. Mycket beror på att alla studenter kör bil! Om man inte har bil är man ingen - och ingen cyklar. Det måste betyda att bara de med rika föräldrar går på universitetet.

Hur löser man detta problem?