När president Roosevelt den 4-11 februari 1945 hade träffat Stalin och Churchill på Jalta reste han den 14 feb vidare till krigsfartyget USS Quincy CA-71, som låg för ankar i Suezkanalen, Great Bitter Lake. Där hade han ett annat möte som var lika betydelsefullt för världshistorien, men mindre känt, som Jalta-mötet.
Mannen han mötte kom med hela sitt följe på dussintals slavar och en kunglig astrolog. Hans namn var Ibn Saud och han var kung i det nya riket Saudiarabien.
Ibn Saud och Roosevelt fixar oljaAndra världskriget var det första helt motoriserade kriget, och oljan hade visat sig vara en strategiskt viktig resurs. Japanerna bombade Pearl Harbour delvis för att bryta oljeembargot i Asien. USA:s militärstrateger och ekonomer började förstå att framtiden krävde fortsatt billig energi, och man kunde redan se hur USA:S egen oljeproduktion inte skulle räcka för evigt.
Roosevelt, som försvarat demokratin mot fascister i Europa och Asien, gjorde ett märkligt avtal med klanhövdingen. USA skulle garanteras tillgång till Saudiarabiens enorma mängder olja mot att USA gav den regerande klanen militär support. Inte landet Saudi, eller regeringen, klanen Saud.
Avtalet mellan USA och de styrande i Saudi är en av de hörnstenar som världens oljeekonomi vilar på. Saudi är än idag det viktigaste enskilda oljelandet i världen. En fjärdedel av världens kända oljereserver finns där – även om en del bedömare menar att tillgångssidan är rejält uppblåst. Saudi vägrar att vara transparenta om tillgångarana, som många andra oljeländer idag. Och Ras Tanura är fortfarande världens viktigaste utskeppningshamn för olja. Ett terroristangrepp där skulle sända stötvågor över hela världen.
USA har sedan den dagen, liksom den största delen av västvärlden, varit beroende av billig olja för sin utveckling och tillväxt. När nu oljepriset i juni 2008 steg till all-time-high på 147 dollar fatet, får det stora konsekvenser, särskilt i USA som varit totalt dopat av billig olja. Hela den amerikanska livsstilen, med mer än hälften av befolkningen boende i glesa villaförorter, bygger på billig olja.
Men nu är denna livsstil hotad, och bilresandet i t ex Washingtonregionen sjönk under andra kvartalet i år med 8-10% jämfört med motsvarande period 2007. Kollektivtrafiken, i den mån den finns ökar rejält, och priserna på husen i de yttre förorterna sjunker.
När oljepriset sjunker från rekordet 147 dollar fatet, till 120 dollar fatet nu i början av augusti,(fortfarande mer än dubbelt mot för ett år sedan) får ekonomer och börsanalytiker glädjefnatt. Man spekulerar blandannat i att det kan ge lägre ränta.
Prisfallet beror blandannat på Saudi ökat sin produktion till den högsta nivån på 25 år säger man, och på att orkansäsongen inte blivit så allvarlig. Men den viktigaste orsaken är förmodligen helt enkelt att efterfrågan minskar - då sjunker priset.
Men det alla bedömare tycks glömma just nu är att på sikt kommer oljan bara att bli dyrare. Kinas tillväxt tuggar på, och även Indiens med nya superbilliga Tata Nano-bilar, kommer att öka efterfrågan. Och oljan passerar toppen på peak oil just nu, och då lär vi få vänja oss vi att marknaden blir darrig - och att den långsiktiga utvecklingen bara går i en riktning - upp.
Oavsett om familjen Saud punpar mer eller mindre....
Länkar:
Washington Post om bensinpris och utglesning DN om billigare olja DI om billigare olja och råvaror
Etiketter: bensinpris, olja