Som om inget hade hänt - om bra och dåligt metan

Min bil går på metangas. Oftast biogas tillverkad på avfall eller liknande. Detta metan är bra ur klimatsynvinkel och tillför väldigt lite koldioxid till atmosfären.

Men metan i sig är en aggresiv växthusgas - 20 ggr värre än koldioxid. Nu har svenska forskare kunnat verifiera det ryska forskare redan tidigare flaggat för, att tjälen i Sibirien börjat tina på sina ställen och släpper ut det metan som finns lagret under isen.

Jag har skrivit om detta tidigare, och det känns lika obehagligt nu som då. Om tundrar tinar allt mer, och marken släpper från sig mycket metangas, blir det inte så kul. Frågan är om man samla upp den och använda den som energikälla?

Men till dess någon löst detta problem så tillåter jag mig att vara bekymrad. Men kanske allra mest bekymrad över att politiker på olika håll i världen fortfarande inte tycks ta problemet på allvar. Det är bråttom nu - och vi fortsätter ändå att planera för ett samhälle som ökar sina utsläpp istället för att minska dem.

Att bygga nya körfält på E6:an i Skåne tycker jag hör till den kategorin. Vi vet sen många år att ökad vägkapacitet ökar trafiken. Om det nu börjar bli fullt på vägen så borde man istället, på allvar, fundera över hur vi kan göra så att behovet av att resa minskar. Och styra så att fler använder kollektivtrafiken.

Och det finns masor av andra exempel som är mycket värre än detta. Det jag menar är att vi måste börja att bromsa marschen in i ett allt mer ohållbart system, istället för att gasa på som om inget hade hänt.

Och i New Orleans evakuerar man.....

Länk:

DN-artikeln om metanet
Om New Orleans

700 års-slavar till din tjänst

Nate Hagen, peak-oil-specialist från Vermont University, håller många intressanta föreläsningar kring ämnet olja och framtid. Många av dem kan du hitta på internet.

Föreläsningarna innehåller intresseväckande fakta och idéer. I en intervju, som jag fått länkad av PO Hall, pekar Hagen på hur oljedopat hela vårt samhälle är. En amerikan förbrukar enligt Hagen varje år 57 fat olja. Varje fat innehåller energi som motsvarar ett arbete som det det en människa 12,5 år att utföra (tänk på att ersätta grävskopor med folk med spadar.... Detta betyder att varje amerikan har 700 årsslavar till sin tjänst.

Om jag förstår siffrorna på Petroliumsinstitutets webb-plats rätt så använder vi i Sverige "bara" ca 10 fat olja per invånare och år. Så vi har "bara" 125 årsslavar som går på olja.



Hagen diskuterar också möjligheten att byta till biobränslen. Han har rätt i stort - vi klarar inte att ersätta denna enorma energimängd oljan ger oss med biobränslen. Vi måste helt enkelt effektivisera - minska behovet av energi - oavsett källan.

Och lyssna särskilt den sista minuten när Hagen pekar ut vilken typ av kapital som blir viktiga inom 20-30 år: byggt kapital (byggnader, vindkraftverk etc), mänskligt kapital (kunskap, vänner etc) och naturkapital. Det finansiella kapitalet kommer att minska i betydelse när den eviga tillväxten inte längre fortsätter i termer av pengar. Spännande, eller hur?

Miljö och mat och framtidens Volvofabrik

På tåget hem från Stockholm igen läser jag i SvD att 18% av maten vi köper slängs trots att den går bra att äta. Totalt slänger vi 27% av maten vi köper, allt enligt en ny rapport från Konsumentföreningen Stockholm. Det betyder att varje svensk slänger 100 kg mat per år som är helt OK. I Sverige blir det 900.000 ton mat som skulle kunnat ätas.

Att odla, förädla och transportera all denna mat ger stora miljökonsekvenser. Bara produktionen ger utsläpp motsvarande 700.000 bilar enligt SvD som berättar om rapporten.

En del beror på att vi bara går på bäst-före-datumet istället för att lukta och smaka. Livsmedelsleverantörerna sätter gärna ett kort datum, för att vara på den säkra sidan, och kanske för att vi då måste handla mer. För som journalisten i SvD skriver:

”I en bransch som inte kan växa utan att kunderna blir feta måste det vara lockande att förmå kunderna att slänga maten istället för att äta upp den”.

Ännu ett exempel på att ständig tillväxt inte är förenlig med ett hållbart samhälle. Utveckling däremot behöver vi – även inom livsmedelsbranschen.

I en annan intressant artikel i SvD kan man läsa om att Tata Motors nya bilfabrik i Västbengalen (är det inte där Fantomen bor?) i Indien, drabbats av protestdemonstrationer. Den fabrik som skall bygga den nya billiga folkbilen Tata Nano, som skall kosta 15-20.000 kr och som jag berättat om tidigare, ligger på mark som enligt artikeln beslagtagits från jordbrukare. En mer direkt konflikt mellan mat och bilar än när det gäller biobränslen alltså.

Kanske är det framtidens Volvofabrik som man nu bråkar om. Tata, som redan äger Jaguar, är en möjlig framtida ägare till ett sargat Volvo som under många år försummat miljödiskussionen och nu sitter med skägget i brevlådan.

För när bensinförbrukningen nu gått ner med 5% hittills i år så inte är det Volvo som sitter inne med lösningen i form av några bränslesnåla modeller. Men en dag kanske vi får se en Volvo Nano - made in India?

Länkar:
SvD om matslöseriet
SvD om matmärkningen
SvD om Tatas fabrik
DN om minskad bensinförbrukning

Länge leve enfalden?

IKEA snyltar på mångfaldsbegreppet i sin nya reklamkampanj. Ni har sett dem - mosaik-bilder som på håll ser ut som vanliga foton - men som på nära håll visar sig bestå av IKEA-prylar. Och ansiktena är politiskt korrekt valda med personer med olika etnisk bakgrund.



















Men hur mycket mångfald blir det med IKEA? Har du sett ett hem utan IKEA-prylar? Hur många hem finns det utan en Billy-bokhylla? Det blir ganska enkelriktat med det möbelmonopol som IKEA har inom vissa kategorier.

Och mångfalden av prylar - det vill säga alla småprylar du måste passera före kassorna - svarar idag för en mycket stor del av koncernens omsättning. Småprylar som alla kan köpa, även om man inte har råd till att köpa en ny soffa vid sitt besök. Småprylar som tillverkats av nån underbetald kines - och som fraktas över hela jorden för att vi skall få shoppa oss lyckliga.

Frågan är vad IKEA menar? Länge leve möjligheten att köpa en massa småsaker vi inte behöver? Och alla får göra det - gul, svart eller vit - bara IKEA säljer?

Enfald?

PS Inlägget från världsutställningen i Zaragoza har nu fått bilder och lite tillägg DS

Kungen och nolltaxan

Sitter på tåget hem från Stockholm. Har varit där för att prata med Naturvårdsverket om en forskningsansökan, intervjua en potentiell anställd och lite andra möten. I går kväll besökte hustrun (som också har möten i Stockholm) och jag, några goda vänner i Sollentuna. Dag, som är författare, har just kommit ut med en deckare, och en bok som heter "Skydda ditt barn på internet". Dag är en duktig berättare och underhöll oss med en intressant historia om när han presenterade boken för kungen, drottningen, Madelaine och hovets anställda.

Den historien skall jag inte berätta här. Istället skall jag ta upp en fråga som jag skrivit om tidigare (vilket ämne har jag inte skrivit om tidigare?) nämligen nolltaxa. Förra gången jag skrev om detta, i okt 2007, blev det en rejäl kommentarsflod - få se hur det blir nu.

Jag fick för en stund sedan ett intressant mail ifrån Mats Améen på Skånetrafiken där han räknat på nolltaxa - efter att Ung Vänster delat ut flygblad på Hässleholms station om detta. Så här skriver Mats:

Nolltaxans konsekvenser
"Skånetrafikens omsättning på nästan 3 miljarder kr finansieras i nuläget till knappt 2 miljarder kr av biljettintäkter och knappt 1 mrd kr i skattebidrag från Region Skåne. Nolltaxa innebär att resandet ökar (i första hand blir det tidigare cyklister och kollektivtrafikresenärer, som reser mer).

En priselasticitet på -0,4 ger ca 40 % fler resenärer. Alltså dagens 120 miljoner resor blir 170 miljoner (=+50 milj resor). För att ta hand om detta ökade resande behöver vi öka kapaciteten, särskilt under rusningstid. Antag att produktionskostnaderna behöver ökas med 20 %. Det innebär ett ökat skattebidrag på dels 2 mrd kr för att täcka intäktsbortfallet, dels drygt ½ mrd kr för att öka trafikproduktionen. Skattebidraget till kollektivtrafiken ökar alltså från knappt 1 mrd kr till 3½ mrd kr(= -2½ mrd kr).

Hur kan Skånetrafiken då bäst använda ytterligare 2½ mrd i skattebidrag?
I nästa räkneexempel antar vi att Skånetrafiken fritt får disponera 2½ mrd kr i ytterligare skattebidrag, alltså lika mycket som nolltaxa skulle kosta. För att maximera nyttan satsar vi pengarna i starka stråk i hela Skåne. Antag att marginalkostnadstäckningen för satsningarna är ungefär samma som genomsnittet i dagens skånska kollektivtrafik, d v s lite drygt 60 % (förmodligen lågt räknat). Då kan vi öka produktionskostnaderna från 3 till 10 mrd kr, alltså med 7 mrd kr (turutbudshöjningar och kvaltitetshöjningar). Med en turutbudselasticitet på -0,4 får vi då dubbelt så många resor, alltså dagens 120 miljoner resor ökar till 240 miljoner (=+120 milj resor).

Slutsats
Om Region Skåne till äventyrs skulle ha 2½ mrd kr extra att satsa på kollektivtrafiken så kan vi få ut mer än dubbelt så stor resandeökning om pengarna satsas på kvalitets- och turutbudsförbättringar jämfört med om de satsas på 0-taxa."


Visst är det bestickande - och det stämmer också med alla tidigare erfarenheter från platser där man provat. Frågan är alltså hur man bäst använder 2,5 miljarder av statens pengar om man vill att så många som möjligt skall resa kollektivt. Och då ger alltså en kvalitetsökning mycket bättre resultat än nolltaxa. Nolltaxa ger bara färre cyklister.

Länk:
Tidigare inlägg om nolltaxa
Skydda ditt barn på internet

Visst bli oljan dyrare igen - och det är bra

Gunnar Lindstedt, Veckans Affärers oljeexpert, som också skrivit den utmärkta (om än ett par år gamla) boken "Olja", skriver idag att det "låga" oljepriset vi ser just nu är temporärt. Hans huvudargument är att vi just nu ser en minskad efterfrågan på grund av det höga priset - men att den långsiktiga trenden är ökad efterfrågan från länder som Indien, Kina och Brasilien, och att man därmed kan räkna med höga priser framöver.

Han fick strax mothugg av Veckans Affärers makroekonom Pekka Kääntä, som underkänner Lindstedst resonemang. Han menar att priset kommer att närma sig produktionspriset, som idag ligger på 70-80 dollar fatet (min anm). Dagens höga pris beror endast på spekulation.














Min bedömning är att det är Lindstedt som har rätt. Oljepriset består av olika delar: produktionskostnader (70-80 dollar fatet idag), tillgång/efterfrågansfundamenta (cyklicitet, räntenivåer, etc ca 10-20 dollar fatet), en riskpremie (på grund av osäkerhet med krig, orkaner etc ca 20 dollar fatet) och slutligen den delen som den långsiktiga bristen på olja (på grund av att vi bara har en jord). Den sista delen ger en slags värdeprissättning av oljan, som många bedömare idag gör att priset redan nu borde ligga på 150-200 dollar fatet, med tanke på hur efterfrågeökningen och tillgång ser ut.

I det läget får OPEC som de vill, att oljan skall värderas till det värde den borde ha för västvärlden - notera också att Osama Bin Laden sagt att rätt oljepris är 144 dollar fatet. För många år sedan anklagade han USA för världshistoriens största stöld, för att man genom sin militära närvaro i Saudi höll priset nere. Frågan är om det är den militära närvaron, eller Roosevelts gamla avtal (se blogginlägg 6 augusti), som förnyades av Reagan bland andra, som är drivkraften?

Både Gunnar och Pekka ser lika sura och självsäkra ut på sina bild-bylines. Men Gunnar har mest på fötterna. För mej är det ständigt förvånande att ekonomer har så svårt att ta till sig enkla fakta som att oljan är en ändlig resurs - och att efterfrågan är ständigt ökande - och att detta leder till högre priser - allt annat är önsketänkande.

För den som vill läsa mer kan jag rekommendera en utmärkt sprillans ny rapport (Tack PO för tipset): "Oil turbulence in the next decade - an essay on high oil pricies in the supply-constrained world." från det holändska fristående energiinstitutet Clingendael International Energy Programme. Och boken jag rekommenderat tidigare: "Zoom - the global race to fuel the car of the future." Båda är alldeles nya och innehåller uppdaterad fakta kring olja och framtidens bränslen.

Länkar:
Gunnar Lindstedt i VA
Pekka Kääntä i VA
Oil turbulence in the next decade<

Fin- eller fuletanol?

Svensk veteetanol är lika bra som brasiliansk sockerrörsetanol ur klimatsynvinkel. Har flera gånger tidigare berättat om de resultat som Pål Börjesson vid avd för miljö och energisystem, LTH redovisat. Nu kan du själv läsa rapporten.

Sen återstår ju frågan om konkurrens med livsmedel - där det ju finns flera olika bud.

Länk:
Mitt tidigare inlägg som beskriver resultaten
Rapport: Fin- eller fuletanol - vad avgör?

Allt är som vanligt

Har börjat jobba den här veckan och sakta börja allt gå tillbaka till det vanliga. Som t ex att vi fortsätter att planera för ett icke hållbart transportsystem.

I dagens Sydsvenskan kan man läsa att Kävlinge kommun godkänt detaljplanen som en kraftig utbyggnad av Center Syd, det redan mycket stora externa köpcentrat vid Löddeköpinge längs E6:an. Grannkommuner har protesterat, och länsstyrelsen har haft tvivel om det kloka i en utbyggnad av främst miljö- och trafikskäl.

Men man lägger sig på grund av två skäl och det första är att utbyggnaden ger arbetstillfällen - fler än vad som man kan förlora i grannkommunerna, tycks man resonera. (Eller rättare det försvinner enstaka jobb på många ställen - och därmed kommer det inte att märkas - men dessa samlas i Kävlinge och märks där - Voila!).

Det andra skälet är att Kävlinge kommun lovat att köpa in fler bussavgångar till och från centret - "och då kände vi att vi inte längre hade någonting att sätta mot förslaget, säger länsarkitekten Kerstin Nilermark".

Naturligtvis är det inte bra att vi fortsätter att att bygga samhället på ett sätt som ständigt ökar på trafiken när vi har ca 100 månader på oss att utsläppen att minska istället för öka.

Trafiken runt centrat kommer att öka och därmed utsläppen. Både vi på Trivector och flera andra forskare har i 10 år visat att denna typ av centra ökar trafiken. E6:an är redan idag ganska belastad och en utbyggnad av Center Syd kommer att späda på detta och ge krav på nya körfält - som kommer att öka trafiken ytterligare.

Men centrumchefen Peter Mathiason har lösningen: "– Det är en generell samhälls­trend att människor vill kunna tillbringa tid på köpcentrum. Oftast ligger dessa utanför staden och de flesta tar bil för att komma dit. Men vi ska bygga en ny av- och påfart från motorvägen så att bilister slipper köra i rondell efter rondell för att komma fram. Då minskar luftföroreningarna och vägen till Center Syd blir kortare."

Kvalificerat nonsens tyvärr. Men ännu mer konstigt är den engelska ägaren Nordic Retail Funds agerande. Har de ingen avdelning för omvärldsbevakning? I USA har redan idag många stora externcentra stora poblem. I takt med att bensinen blir dyrare överger kunderna centra som ligger långt borta från städerna - som Center Syd. En liten lätt googling kring ämnet ger mängder av artiklar om nedlagda eller problemfyllda malls och outlets.

Trenden börjar synas även i Europa. Och i Sverige vill flera fastighetsutvecklare istället satsa på handel inne i städerna. Vi har arbetat med sådana projekt i såväl Malmö som Göteborg den senaste tiden.

Så lagom till utbyggnaden av Center Syd är klar så minskar kundunderlaget på grund av dyrare transportkostnader - och också ändrade synsätt hos yngre personer.

Länkar:
Sydsvenskan om Center Syd-utbyggnaden
Sydsvenskan om länsstyrelsens uttalanden
De-malling of America
Reuters: Gas prices may cancel outlet savings
New York Times: To Save Gas, Shoppers Stay Home and Click
High gas prices cause shoppers to stay local

Ras Tanura och sprawl

När president Roosevelt den 4-11 februari 1945 hade träffat Stalin och Churchill på Jalta reste han den 14 feb vidare till krigsfartyget USS Quincy CA-71, som låg för ankar i Suezkanalen, Great Bitter Lake. Där hade han ett annat möte som var lika betydelsefullt för världshistorien, men mindre känt, som Jalta-mötet.

Mannen han mötte kom med hela sit­t följe på dussintals slavar och en kunglig astrolog. Hans namn var Ibn Saud och han var kung i det nya riket Saudiarabien.














Ibn Saud och Roosevelt fixar olja

Andra världskriget var det första helt motoriserade kriget, och oljan hade visat sig vara en strategiskt viktig resurs. Japanerna bombade Pearl Harbour delvis för att bryta oljeembargot i Asien. USA:s militärstrateger och ekonomer började förstå att framtiden krävde fortsatt billig energi, och man kunde redan se hur USA:S egen oljeproduktion inte skulle räcka för evigt.

Roosevelt, som försvarat demokratin mot fascister i Europa och Asien, gjorde ett märkligt avtal med klanhövdingen. USA skulle garanteras tillgång till Saudiarabiens enorma mängder olja mot att USA gav den regerande klanen militär support. Inte landet Saudi, eller regeringen, klanen Saud.

Avtalet mellan USA och de styrande i Saudi är en av de hörnstenar som världens oljeekonomi vilar på. Saudi är än idag det viktigaste enskilda oljelandet i världen. En fjärdedel av världens kända oljereserver finns där – även om en del bedömare menar att tillgångssidan är rejält uppblåst. Saudi vägrar att vara transparenta om tillgångarana, som många andra oljeländer idag. Och Ras Tanura är fortfarande världens viktigaste utskeppningshamn för olja. Ett terroristangrepp där skulle sända stötvågor över hela världen.

USA har sedan den dagen, liksom den största delen av västvärlden, varit beroende av billig olja för sin utveckling och tillväxt. När nu oljepriset i juni 2008 steg till all-time-high på 147 dollar fatet, får det stora konsekvenser, särskilt i USA som varit totalt dopat av billig olja. Hela den amerikanska livsstilen, med mer än hälften av befolkningen boende i glesa villaförorter, bygger på billig olja.

Men nu är denna livsstil hotad, och bilresandet i t ex Washingtonregionen sjönk under andra kvartalet i år med 8-10% jämfört med motsvarande period 2007. Kollektivtrafiken, i den mån den finns ökar rejält, och priserna på husen i de yttre förorterna sjunker.

När oljepriset sjunker från rekordet 147 dollar fatet, till 120 dollar fatet nu i början av augusti,(fortfarande mer än dubbelt mot för ett år sedan) får ekonomer och börsanalytiker glädjefnatt. Man spekulerar blandannat i att det kan ge lägre ränta.

Prisfallet beror blandannat på Saudi ökat sin produktion till den högsta nivån på 25 år säger man, och på att orkansäsongen inte blivit så allvarlig. Men den viktigaste orsaken är förmodligen helt enkelt att efterfrågan minskar - då sjunker priset.

Men det alla bedömare tycks glömma just nu är att på sikt kommer oljan bara att bli dyrare. Kinas tillväxt tuggar på, och även Indiens med nya superbilliga Tata Nano-bilar, kommer att öka efterfrågan. Och oljan passerar toppen på peak oil just nu, och då lär vi få vänja oss vi att marknaden blir darrig - och att den långsiktiga utvecklingen bara går i en riktning - upp.

Oavsett om familjen Saud punpar mer eller mindre....

Länkar:

Washington Post om bensinpris och utglesning
DN om billigare olja
DI om billigare olja och råvaror

Bara vanligt vatten

Spanien har ont om vatten, det var ju blandannat temat för världsutställningen vi besökte. Överallt ser man uppmaningar om att spara på vattnet - men det verkar inte fungera säskilt bra. Varje morgon på vår "powerwalk" ser man hur man spolar trottoarerna med vatten, duschen på vårt hotellrum saknar handdusch så det går åtr bertydligt mer vatten än nödvändigt för att skölja av sig schampot etc.

Vi testade för första gången "all inclusive" de här sol-och-bad-dagarna. Och allt ingår - mat, dryck etc. Maten är väldigt bra och spansk - på lunchbuffén fanns paella, tortilla, kanin, fisk, kött och massor med grönsaker. Allt man kan tänka sig och mycket mer därtill. Efterrättsbuffén är gigantisk.

Men det som stör mig är att många tar stora mängder som man sen inte äter upp. Eftersom det ingår så bryr man sig inte. Och det kastas stora mängder mat som producerats, och som blandannat krävt stora mängder vatten.

Här finns mycket, mycket att göra på hållbarhetsfronten - alla kategorier.

När resten av familjen njuter av sol och bad (jo jag solar och badar också - men sitter gärna i skuggan en del) brukar jag hinna med många böcker. Jag har med mig 4 romaner, men hittills varit mycket fördjupad i en mycket bra sprillans ny bok jag hittade på Kastrup: ZOOM: The Global Race to Fuel the Car of the Future, av Vijay Vaitheeswaran och Iain Carson, journalister på The Economist.

Den absolut bästa genomgång av olje- och bilindustrins tillkortakommanden som jag läst - och det börjar bli många. Och hur framtiden skulle kunna se ut - och den stavas enligt författarna kanske på sikt vatten - dvs vatten som med hydrolys sönderdelas till vätgas (och syre) som sedan driver bilar och då blir till vatten igen. Fast på vägen dit behövs alla de alternativ som vi ser idag.

Jag lovar ett långt och genomarbetat inlägg om bilens möjliga framtid inom kort - blandannat baserat på denna bok. Men det är just nå så varmt i hotellfoajén där det trådlösa nätverket (gratis) fungerar så jag orkar inte justr nu.