07 maj 2012

Kommunpolitikerna, klimatet och tillväxten

Som läsare av den här bloggen vet så tillbringar jag en hel del tid med att föreläsa kring ungefär samma ämnen som den här bloggen handlar om. I fredags var jag i Gävle och höll tillsammans med Lisa från vårt Stockholmskontor i en heldag på temat hur man planerar för hållbart resande i tidigare skeden. I söndags pratade jag för deltagarna i Miljöbloggforum 2012, och i nästa vecka skall jag prata för skånska kommunpolitiker och högre tjänstemän i ett seminarium som länsstyrelsen ordnar. Under senare år ligger det på ca 60 föredrag om året. Mer orkar eller hinner jag inte eftersom jag också är VD för Trivector.

Det var länge sen jag träffade på någon kommmunal politiker som var klimatskeptiker och som direkt under föredraget eller i frågestunden uttryckte sina synpunkter. Jag tror att senaste gången det hände var för ett par år sedan i Falun. 

Men antingen struntar de att komma och lyssna, eller så håller de helt enkelt tyst. För enligt en artikel i dagens DN är sex av tio svenska kommunpolitiker och chefer osäkra på klimatförändringarna. Även om ingressen i DN-artikeln är fel - där står det att 60% är klimatskeptiker. I rapporten visar det sig att dessa bara är 9%. Men det handlar om att man är osäker - trots att en överväldigande majoritet av klimatforskarna är ense om utvecklingen.

Fast jag kan nog tycka att Annika Carlsson-Kanyama, som jag känner som en av de mest seriösa forskarna inom området, kanske dragit lite för långtgående slutsatser. När man tittar i rapporten så ser man att man måste ha svarat 5 på en femgradig skala för att inte vara osäker. Med tanke på hur folk ofta har en ovilja att sätta 1 eller 5 i sådana fråga kan jag nog tycka att både 4 och 5 kunde ha gått för "övertygade". Och då hade siffrorna blivit ganska annorlunda.

Bild: Max Gustafsson
Att politiken skulle vara evidensbaserad, dvs luta sig på vetenskaplig fakta, är vi många som tycker. Det renhåriga sättet att driva politik är ju att utgå från vetenskapliga fakta, och sen kunna vara ärlig och när man vill frångå fakta säga att "i det här fallet väljer vi att strunta i fakta eftersom vi har andra mål".

Att vi har beslutsfattare som inte fattar, är illa på flera sätt. Dels finns naturligtvis riskerna med ett havererat klimat, och de följder vi får av detta. Men det finns också risker att vi hamnar på efterkälken när andra länder förstår och agerar. I dagens DN finns en intressant artikel om den nya rapporten från Romklubben, som är en uppföljare till "Tillväxtens gränser" som kom för 40 år sedan. Den nya rapporten heter ”2052 – en global prognos för de kommande 40 åren” och i den säger man bland annat att människan har inlett processen med att anpassa mänsklig verksamhet till planeten jordens gränser – men det finnes en risk att processen går för långsamt. De nuvarande ekonomiska stormakterna kommer att stagnera, i synnerhet USA. Kina kommer att bli framgångsrikt på grund av sin förmåga att agera.

Det finns stora vinster att göra på att agera nu och inte vänta, det visade Stern-rapporten redan 2006. Och de ekonomier som gör det kommer att bli framtidens vinnare.

Svårt att förstå varför inte kommunpolitikerna förstår det.

Länkar:

DN om klimatskeptikerrapporten
DN om Romklubbens nya rapport
Romklubbens rapport

Etiketter: ,

0 Comments:

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home